uäck!

Idag står det i Metro att man uppskatttar att det finns 100 000 hemlösa katter i Sverige och att det bästa är nog att försöka få fatt på så många som möjligt och skjuta dem.
Det gör så fruktansvärt ont i mitt hjärta att säga det men gubben som påstår detta har rätt. Katter förökar sig i stormfart och om 50 000 av katterna är honor och resten hanar så blir 100 000 lätt 600 000.
Hur kan man vara en sån vidrig människa att man bara släpper iväg en katt och önskar den lycka till bara för att den inte är liten och bomullsmjuk längre? Äckelkänsla är vad dem skapar.

BTW Jag hade med mig en kille från Adecco häromdagen som gjorde ett uppdrag för Västtrafik där han räknar månadskort åt dem för att se hur många av VT´s resenärer det är som åker SJ-tåg och vet ni vad idioten säger till mig??
"Jag har aldrig någonsin köpt en biljett, jag betalar hellre 1200 emellanåt för det är mer ekonomiskt"
Att jag inte dog, jag var 5 cm från att öppna dörren och slänga av han i farten men istället så sa jag. "Det märks att du bara åker inom Göteborg då för det skulle aldrig funka här, här skulle du bli avlängd på en träperrong i skogen och sen skulle vi ringa till varenda kollega på samma tågbana och porta dig från alla tåg så du skulle du få sova på backen och inte kunna ta dig hem förens nästa dag, oavsett hur kallt eller äckligt väder det är"

Han sa inget mer.